Archive for Survivalism

Forumstips

Joni skriver:

Jag vill tipsa er om ett forum som jag nyligen har gått med i.
Den heter fria människor och där samlas människor för att prata om allt som inte går att prata om någon annanstans. Där kan man prata helt fritt om Peak oil, bostadsbubblan, survivalism, hemundervisning, barnuppfostran och mycket mer med andra likasinnade.

Forumet är användardrivet och helt oberoende av privata eller kommersiella intressen. Det är ett slutet forum, vill ni gå med så skicka en intresseanmälan till admingruppen.

Här hittar ni mer info: http://friamanniskor.se/about.html

Annonser

Leave a comment »

En survivalists berättelse

Shadi skriver:

Min mormors far var survivalist, han hade tillbringat hela sitt vuxna liv med att lagra mat, vatten och förnödenheter i familjens källare. Hans fru hjälpte till, tog vara på skörden och bytte ut vattnet som de förvarade i lerkärl. Då kom andra världskriget, det blev en massiv hungersnöd i Iran, folk svalt och de allra flesta var undernärda men min mormors familj hade lagrat mat och de klarade sig. De fick fortfarande ransonera maten men de var varken undernärda eller svalt. Min mormor berättade att att hennes far var smart, han kunde mycket om hur människor fungerar under svält. Han förklarade för barnen att de inte skulle berätta för någon att de åt mat hemma, inte i skolan, inte för vänner och inte ens för släktingar.

Mormors far visste att om en sådan nyhet skulle komma ut i ett svältande samhälle så skulle folk med våld försöka ta deras mat och de hade ransonerat maten så pass att enbart deras egen familj skulle klara sig med den. Staten kom till slut med förnödenheter, invånarna fick dampokhtak (en persisk maträtt som består av bondbönor och ris)  för att få bukt på svälten. De ställde upp stånd i centrum där de delade ut maten till invånarna. Mormors mor hämtade inte maten, den var till för de som hade det sämre sa hon, men efter en vecka började grannar, vänner och bekanta undra varför de aldrig syntes till vid matköerna. Så även de började hämta mat för att inte väcka misstankar om att de hade ett matförråd. Min mormor berättar att maten de fick från staten var full av stenar och sand. Invånarna blev förvisso blev mätta men de allra flesta var kraftigt undernärda och sjukdomarna florerade i samhället. Min mormor berättar ofta hur mycket hon är tacksam sina föräldrar för att de förberedde sig och sin familj inför kriget.

För att fortsätta på Jonis survivalistinlägg vill jag här prata om hur viktigt det är att vara förberedd rent psykologiskt. Det materiella förberedelsen är förvisso viktig men det är även kunskapen om hur människor och samhället fungerar i kris och hur man själv fungerar och agerar i krissituationer. För det spelar ingen roll hur mycket man har ansträngt sig med att lagra mat, vatten och mediciner, man måste även ha en plan för hur man ska kunna behålla det, hur man ska klara sig i krissituationer om man blir tvingad på flykt och hur man ska agera bland folk för att inte väcka misstankar om att man har förnödenheter hemma. För hur illa det än låter så måste man hålla allt detta hemligt trots att man ser hur folk lider utanför. En survivalist har sina förnödenheter ransonerade och det går inte alltid att dela med sig av dem.

Leave a comment »

Survivalism del 1

Joni skriver:

Något som har intresserat mig under lång tid är begreppet survivalism. Det handlar om att vara förberedd för nödsituationer, katastrofer och oförutsedda händelser. Man ska helt enkelt kunna ta hand om sig själv även om det av någon anledning inte går att använda vanlig service i samhället. Med vanlig service menas de saker som vi till vardags litar på, men som inte är helt självklart att de alltid finns tillgängliga, t.ex. elektricitet, mat från mataffären, bränsle från macken etc.

Det kan verka som överdrivet försiktigt, men det finns gott om tillfällen som visar att det kan löna sig att vara förberedd. Stormen Gudrun är bara ett exempel där de som hade beredskap klarade sig bättre än andra, och till och med kunde hjälpa till. Om strömmen går i två veckor, hur bra klarar du dig? Har du något sätt att värma hemmet? Kan du laga mat? Har du tillgång till vatten? Har du mat hemma ifall det är omöjligt att lämna hemmet eller mataffärerna står tomma under tiden?

Min uppfattning är att de flesta idag litar väldigt mycket på att stat och kommun ska ta hand om dem om det händer något utöver det vanliga. Min invändning är att det är inte säkert att resurserna finns, och dessutom så kan de ju användas till fler om du ser till att inte behöva hjälp. Det finns de som alltid kommer att behöva hjälp, som t.ex. gamla och sjuka. Om man själv ser till att klara sig bra så kan räddningstjänsten prioritera att komma fram till den som är rullstolsburen och verkligen behöver hjälp för att klara sig när elen går och det är 20 minusgrader.

Att vara förberedd innebär också att man är ekonomiskt förberedd. Att leva hand ur mun på sitt lönekonto straffar sig den dag man blir sjuk t.ex. eftersom försäkringskassan inte alltid är de snabbaste på att få iväg sjukpengar. Har man inte en buffert då så är det svårt att betala räkningar (mat har man förhoppningsvis bunkrat upp för en månads bruk i alla fall, men det är ju tråkigt att leva utan färskvaror i onödan).

Kort sagt så är survivalism ett sätt att vara förberedd på det mesta, så att man kan överleva om oförutsedda saker händer. Det handlar om många fler saker än vad jag skrivit om här, men grundtanken är att helt enkelt bygga upp lite resiliens i sitt liv. I många fall handlar det om ganska enkla saker: ha en ficklampa lättillgänglig ifall elen går, kolla luften i reservdäcket, skaffa ett primuskök för matlagning, ha några extra konserver i skafferiet etc. Tänk helt enkelt igenom olika scenarior om vad som kan gå fel, och gör vad du kan för att underlätta ifall det händer.

Comments (7) »