Min morfar är mellan 80 och 90 år gammal, vi vet inte hur gammal han är. På den tiden så bokfördes barnen när en bokföringsman kom till byn och det var inte varje år han kom. Eftersom hans föräldrar inte höll reda på vilket år han föddes så satte bokföringsmannen ett slumpmässigt födelseår på honom.
När min morfar var runt 6 år gammal så började han i skolan, på den tiden gick barn i skolan i moskéer och lärarna var mullor. De samlades i en ring och lärde sig att läsa och skriva genom att de äldre läste högt ur religiösa texter och böcker.
Första dagen i skolan så blev min morfar agad av läraren eftersom han var alldeles för livlig, detta var en vanlig metod att för att lära nya elever som precis hade börjat att sitta still. Efter den dagen så gick han inte dit mer, han stannade hemma och blev unschoolad. Hans pappa och mamma tyckte då att det skulle vara morfars beslut att ta, ville han stanna hemma så fick han göra det.
Det var genom min morfar som jag först fick höra att man kan lära sig utan att gå i skolan, det var först långt senare som jag kom i kontakt med ordet unschooling. Jag var 14 år när jag fick höra hans historier och tappade hakan. Kunde man alltså verkligen lära sig att läsa och skriva utan att gå i skolan? Det tog lång tid för mig att smälta, men när man tänker på det så är det ganska logiskt.
Dagarna gick åt att hjälpa till i föräldrarnas vindruvsodlingar, ta hand om getterna och kamelerna, inte för att han var tvungen utan för att han ville. Hans föräldrar lät honom göra vad han ville på dagarna så inget gjordes med tvång. Han berättar att han gick runt i byn, pratade med folk och lärde sig olika yrken. Byn som han levde i försörjde sig genom att odla vindruvor, sälja getmjölk, grädde och kamelull. När han blev gammal nog anmälde han sig som frivillig att rida med varorna till andra byar och sälja där. Medan de andra barnen var i skolan 6 dagar i veckan så red han runt till olika byar med sin åsna och sög in kunskap. Han berättar om sin barndom med stor glädje och han har många berättelser. Som den gången då han skulle sälja grädde till grannbyn och åt och åt av grädden under färden och helt plötsligt så ramlade han av åsnan, han hade förätit sig på grädden och fick ligga med magknip i en timma.
Morfar lärde sig att läsa som 9-åring, han vet inte hur men det bara kom en dag säger han, en dag så kunde han läsa sa han och det har han gjort sen dess. Min morfar är alltid den som sitter med en tidning eller en bok i handen. Hans lästid är väldigt viktig för honom. Under sin tonårsperiod så engagerade han sig politiskt och på den tiden var det farligt, han har många historier från den tiden. När han blev vuxen så startade han en butik och jobbade som uppfinnare.
Folk kom med förfrågningar till honom om maskiner de ville att han skulle tillverka och han gjorde ritningar, gjutformer och gjöt delarna. Han berättar om många av sina uppfinningar, den som han är mest stolt över är när han lyckades göra en pinnglassmaskin som enligt honom var väldigt tekniskt svårt att göra på den tiden.
Folk som kritiserar unschooling brukar säga att det bara är barn till högutbildade elitföräldrar som kan lyckas med unschooling. När jag hör detta så tänker jag direkt på min morfar. Hans föräldrar var näst intill analfabeter men de litade på att han skulle lära sig allt han ville själv. Det är just det som är så bra med unschooling, det är inte föräldrarna som ska lära barnen saker det är barnen som själva ska ta reda på informationen. Så länge barnet har föräldrar som behandlar dem med respekt och låter bli att lägga sig i deras inlärning så går det bra för vem som helst att unschoola.
Min morfar är den mest öppensinnade, fritänkande och uppfinningsrika människa jag känner. Han är lycklig på ett sätt som jag aldrig har sett en människa vara lycklig förut, han har en fri själ för han har aldrig blivit tvungen att anpassa och ändra på sig för att passa in. Han har aldrig blivit tvungen att rätta sig in i ledet. Jag tror att det är just det som syns på honom, den genuina lyckan kan bara en människa ha som har fått vara sig själv hela livet.
Idag är han gammal min morfar men man kan fortfarande se gnistan i hans ögon
Skrivet av: Shadi
Live like a child 
