Archive for november, 2012

Forumstips

Joni skriver:

Jag vill tipsa er om ett forum som jag nyligen har gått med i.
Den heter fria människor och där samlas människor för att prata om allt som inte går att prata om någon annanstans. Där kan man prata helt fritt om Peak oil, bostadsbubblan, survivalism, hemundervisning, barnuppfostran och mycket mer med andra likasinnade.

Forumet är användardrivet och helt oberoende av privata eller kommersiella intressen. Det är ett slutet forum, vill ni gå med så skicka en intresseanmälan till admingruppen.

Här hittar ni mer info: http://friamanniskor.se/about.html

Annonser

Leave a comment »

Förlåtelse

”Darkness cannot drive out darkness. Only light can do that. Hate cannot drive out hate. Only love can do that.”- Martin Luther King Jr.

Jag har ett tag nu levt efter filosofin att man behöver förlåta för att komma över människor som har gjort en illa eller sårat en i livet. Förlåtelse är en inre process och det går ut på att förlåta andra människors handlingar, hur hemska de än har varit.

En förlåtelse betyder inte att man förnekar eller förminskar smärtan man har känt eller rättfärdigar den andres handlingar, eller att man låtsas som att det aldrig har hänt. Det handlar om att man inser hur mycket av ens energi som sorgen, hatet eller hämdlystenheten har tagit av ens liv och hur mycket man är villig att fortsätta skada sig själv för att upprätthålla denna sorg och hat genom att låta det ta en stor plats i ens liv.

Förlåta någon gör man inte över en dag, det kan ta månader och ibland flera år. Det finns fortfarande människor som jag har svårt att förlåta och för mig kommer det nog att dröja flera år innan jag når det stadium då jag kan anse mig ha förlåtit dem. Det viktiga är att man bestämmer sig för att ta steget, det är först då som den inre processen börjar. I början kände jag mig bara illamående vid tanken på förlåtelse av vissa människor som har gjort mig illa. Ska jag berätta för en människa som har sårat mig djupt att jag förlåter dem, en människa som kanske aldrig ens kommer att uppskatta min förlåtelse?

Man behöver inte berätta att man förlåter någon, det är ju inte för den personens skull vi förlåter utan för vår egen skull för din egen sinnes frid. Det behöver inte betyda att vi ska gå fram till personen och berätta att man förlåter denna, det skulle ju då bli som att man sa att ”det du gjorde var ok”. Det är en inre process som gradvis leder till känslor av frihet och självständighet. En känsla där man inser att ens förflutna inte längre styr över ens liv. Man låter sig inte längre vara ett offer, man låter sig inte längre identifieras med det hemska som har varit. Man behöver inte längre använda sin ilska som vapen och attackera när man känner sig sårad för man har förlåtit och slutat känna ilska mot den person som har sårat en, man vill inte längre göra någon illa tillbaka. Att såra någon tillbaka skadar en själv mer än det skadar dem.

För er som vill läsa mer om processen att förlåta så rekommenderar jag denna blogg, det har ofta hjälpt mig i svåra stunder.

Tinybuddah

Skrivet av: Shadi

Comments (2) »

Unschoolingdokumentär

Shadi skriver:

Lillen har börjar bli stor och jag har börjat se hur hans nyfikenhet på omvärlden ökar för varje dag som går. Han har haft ett enda intresse i sex månader nu och det är genom det intresset som vi försöker att upptäcka världen tillsammans. Hans stora intresse är bilar och allt tekniskt. Vi lär oss att räkna genom att räkna skruvarna som vi ska skruva in på moppen vi mekar med just nu, vi lär oss om olika geometriska former genom att han själv får passa in moppens reservdelar på rätt plats och han älskar det. Han kan stå i timmar och meka med moppen. Han har en bobbycar som han mekar med när vi är inne, han har till och med en nyckel och efter mycket tjat så gjorde vi ett hål i bobbycaren så att han fick plats att stoppa i sin nyckel. Det är så livet ser ut för honom, vi tvingar honom inte att delta i någon annan pedagogisk verksamhet utan det han vill delta i gör han på helt eget bevåg.

Det fungerar bra nu men med högre ålder kommer det också fler utmaningar för unschoolingföräldrar så jag har börjat läsa på om andra unschoolingfamiljer världen över och hur de får det att fungera i sin familj. Jag hittade en väldigt bra dokumentär. Det finns många sätt att unschoola på och här får man ta del av några familjers liv 🙂

Comments (3) »

Peak oil

Joni skriver:

Peak oil är något som jag har funderat ett tag på. Det handlar helt enkelt om den tidpunkt när oljeproduktionen inte längre kan öka. Ända sedan vi började borra efter olja har oljeproduktionen ökat stadigt, i princip i takt med att efterfrågan har ökat. Att vi kommer att nå en topp på oljeproduktionen är oemotsägligt, eftersom oljan är en ändlig resurs. Frågan är när vi kommer att nå oljetoppen.

Det finns en hel del som tyder på att vi redan har nått oljetoppen. En av världens främsta forskare inom området är Kjell Aleklett, och i ett inlägg på hans blogg (läsvärt inlägg, missa inte) hittar man denna graf:

Global oljeproduktion 2001 – 2010 (graf från Kjell Alekletts blogg)

Som man ser så har inte oljeproduktionen ökat sedan 2004, detta trots att oljepriset har rusat under denna tid. Vi har alltså haft en oljeplatå under hela denna tid. Eftersom i princip hela vår ekonomi är oljebaserad, så förklarar detta mycket av de ekonomiska problem som världen har haft de senaste åren. Eftersom vi inte längre har tillgång till en ökad mängd billig energi, men ekonomin kräver konstant tillväxt så har stater, företag och privatpersoner istället lånat pengar för att få fart på tillväxten. Detta straffar sig nu med bl.a. eurokris och ökande statsskuld i USA. Vi i Sverige är inte förskonade, här är det istället privatpersoner som har lånat istället för staten, något som till och med riksbanken har erkänt nu.

Vad får då peak oil för konsekvenser? Jag medger villigt att jag inte är någon expert på det området, men att det är stora konsekvenser är inte svårt att föreställa sig. Allt är nästan beroende av olja idag. Flyg, vägtransporter, elproduktion och matproduktion är alla i stor utsträckning oljeberoende. Hela den globala ekonomi som vi har byggt upp under förra århundradet kommer alltså att behöva monteras ner allt eftersom.

Jag tror inte att det nödvändigtvis behöver innebära en katastrof, men det kräver att vi blir medvetna om problemet och börjar jobba proaktivt. Inom politiken pratas det aldrig om detta problemet, utan tvärt om så ligger all fokus på att få upp BNP och tillväxt till nya höjder. Det är vårt ansvar att känna till problemet och trycka på för att det ska tas upp på dagordningen. Börjar vi en omställning till en annan ekonomi nu istället för att vänta tills vi får ännu större problem så blir det oändligt mycket lättare att få ordning på samhället.

Det var därför en glad nyhet när P3 faktiskt bjöd in Kjell Aleklett till morgonpasset för att prata om detta. Lyssna gärna på det, jag har för mig att det börjar ca en timme in i programmet:

Morgonpasset 2012-11-08

Comments (1) »

En survivalists berättelse

Shadi skriver:

Min mormors far var survivalist, han hade tillbringat hela sitt vuxna liv med att lagra mat, vatten och förnödenheter i familjens källare. Hans fru hjälpte till, tog vara på skörden och bytte ut vattnet som de förvarade i lerkärl. Då kom andra världskriget, det blev en massiv hungersnöd i Iran, folk svalt och de allra flesta var undernärda men min mormors familj hade lagrat mat och de klarade sig. De fick fortfarande ransonera maten men de var varken undernärda eller svalt. Min mormor berättade att att hennes far var smart, han kunde mycket om hur människor fungerar under svält. Han förklarade för barnen att de inte skulle berätta för någon att de åt mat hemma, inte i skolan, inte för vänner och inte ens för släktingar.

Mormors far visste att om en sådan nyhet skulle komma ut i ett svältande samhälle så skulle folk med våld försöka ta deras mat och de hade ransonerat maten så pass att enbart deras egen familj skulle klara sig med den. Staten kom till slut med förnödenheter, invånarna fick dampokhtak (en persisk maträtt som består av bondbönor och ris)  för att få bukt på svälten. De ställde upp stånd i centrum där de delade ut maten till invånarna. Mormors mor hämtade inte maten, den var till för de som hade det sämre sa hon, men efter en vecka började grannar, vänner och bekanta undra varför de aldrig syntes till vid matköerna. Så även de började hämta mat för att inte väcka misstankar om att de hade ett matförråd. Min mormor berättar att maten de fick från staten var full av stenar och sand. Invånarna blev förvisso blev mätta men de allra flesta var kraftigt undernärda och sjukdomarna florerade i samhället. Min mormor berättar ofta hur mycket hon är tacksam sina föräldrar för att de förberedde sig och sin familj inför kriget.

För att fortsätta på Jonis survivalistinlägg vill jag här prata om hur viktigt det är att vara förberedd rent psykologiskt. Det materiella förberedelsen är förvisso viktig men det är även kunskapen om hur människor och samhället fungerar i kris och hur man själv fungerar och agerar i krissituationer. För det spelar ingen roll hur mycket man har ansträngt sig med att lagra mat, vatten och mediciner, man måste även ha en plan för hur man ska kunna behålla det, hur man ska klara sig i krissituationer om man blir tvingad på flykt och hur man ska agera bland folk för att inte väcka misstankar om att man har förnödenheter hemma. För hur illa det än låter så måste man hålla allt detta hemligt trots att man ser hur folk lider utanför. En survivalist har sina förnödenheter ransonerade och det går inte alltid att dela med sig av dem.

Leave a comment »

Obamarama!

Joni skriver:

Nu har man vaknat upp till ett valresultat i USA. Min övergripande känsla är att det är i princip enbart positiva, om inte lyriska röster som hörs i vårt land om Obamas seger. Jag kan hålla med om att han antagligen är det bästa valet om man nu måste välja mellan honom och Romney. Det jag dock irriterar mig på ganska mycket är att i media så problematiseras detta nästan inte överhuvudtaget. Att Obama är det bättre valet betyder nödvändigtvis inte att det är ett bra val.

Det finns några andra alternativ om man gräver lite i USA. Självklart var de helt chanslösa i årets val (och alla tidigare). Hela systemet är uppbyggt för att enbart tillåta två partier, och självklart cementeras detta av dessa partier för att ingen annan ska ha chansen att bryta sig in.

T.ex. arresterades Green Party’s presidentkandidat Jill Stein när hon försökte ta sig in på en presidentkandidatdebatt. Vilka sitter i kommittén som avgör vilka som får komma in? Republikaner och demokrater så klart.

Jill Stein var också inblandad i en annan händelse som visar på att något är sjukt i USA: Hon blev arresterad för att ha gett mat till demonstranter som protesterade mot ett pipelinebygge. Ett bygge som för övrigt är ivrigt påhejat av Obama trots dess minst sagt tveksamma konsekvenser för miljön.

Som sagt så är Obama möjligtvis det mindre dåliga alternativet, men det förändrar inte det faktum att USA under hans tid blivit belånat upp över öronen och sannolikt kommer att krascha rejält. Det kan ju i och för sig få stopp på USA’s skenande koldioxidutsläpp, som bara har ökat de senaste fyra åren.

Nej tack, gärna en mer nyanserad debatt där man trycker mer på problemen med både USA’s elektorssystem som gör det omöjligt för andra partier att ta sig fram, och att Obama inte är ett helgon bara för att Romney inte direkt framkallar kärlekskänslor. Eller är det bara möjligt att sälja sagor i dagsläget, och sagor måste ju ha en god hjälte och en ond skurk? Några gråskalor kan inte finnas, och absolut inte åt det mörkare hållet.

Comments (1) »

Survivalism del 1

Joni skriver:

Något som har intresserat mig under lång tid är begreppet survivalism. Det handlar om att vara förberedd för nödsituationer, katastrofer och oförutsedda händelser. Man ska helt enkelt kunna ta hand om sig själv även om det av någon anledning inte går att använda vanlig service i samhället. Med vanlig service menas de saker som vi till vardags litar på, men som inte är helt självklart att de alltid finns tillgängliga, t.ex. elektricitet, mat från mataffären, bränsle från macken etc.

Det kan verka som överdrivet försiktigt, men det finns gott om tillfällen som visar att det kan löna sig att vara förberedd. Stormen Gudrun är bara ett exempel där de som hade beredskap klarade sig bättre än andra, och till och med kunde hjälpa till. Om strömmen går i två veckor, hur bra klarar du dig? Har du något sätt att värma hemmet? Kan du laga mat? Har du tillgång till vatten? Har du mat hemma ifall det är omöjligt att lämna hemmet eller mataffärerna står tomma under tiden?

Min uppfattning är att de flesta idag litar väldigt mycket på att stat och kommun ska ta hand om dem om det händer något utöver det vanliga. Min invändning är att det är inte säkert att resurserna finns, och dessutom så kan de ju användas till fler om du ser till att inte behöva hjälp. Det finns de som alltid kommer att behöva hjälp, som t.ex. gamla och sjuka. Om man själv ser till att klara sig bra så kan räddningstjänsten prioritera att komma fram till den som är rullstolsburen och verkligen behöver hjälp för att klara sig när elen går och det är 20 minusgrader.

Att vara förberedd innebär också att man är ekonomiskt förberedd. Att leva hand ur mun på sitt lönekonto straffar sig den dag man blir sjuk t.ex. eftersom försäkringskassan inte alltid är de snabbaste på att få iväg sjukpengar. Har man inte en buffert då så är det svårt att betala räkningar (mat har man förhoppningsvis bunkrat upp för en månads bruk i alla fall, men det är ju tråkigt att leva utan färskvaror i onödan).

Kort sagt så är survivalism ett sätt att vara förberedd på det mesta, så att man kan överleva om oförutsedda saker händer. Det handlar om många fler saker än vad jag skrivit om här, men grundtanken är att helt enkelt bygga upp lite resiliens i sitt liv. I många fall handlar det om ganska enkla saker: ha en ficklampa lättillgänglig ifall elen går, kolla luften i reservdäcket, skaffa ett primuskök för matlagning, ha några extra konserver i skafferiet etc. Tänk helt enkelt igenom olika scenarior om vad som kan gå fel, och gör vad du kan för att underlätta ifall det händer.

Comments (7) »